I will never let you down.
That Love is all there is,
is all we know of Love. ♥
Så sant, så sant.
Sanna mina ord, det är inte lätt när det är svårt men det är bra gött när det går.
Det får räcka för nu.
/Lisa P.
the sun is shining.
Bra dag idag. Tar lite för lång sovmorgon vilket resulterar att jag åker in till skolan när jag slutat, hade faktiskt migrän när jag vaknade. Möter utanför skolan mina underbara klasskompisar och Josie sätter igång med att mobba mig för hur jag uttalar vissa saker, som curryn, att jag säger "cörrun", och kungen "kiungun" haha. Du är så go sötnos. Jag blev bara gladare trots trackandet och möter sen nästa gäng klasskompisar som jag går och äter lunch med på sweet coffebar. Det var gott. Vi skulle sedan plugga på vårat företagsekonomiarbete, det var därför jag åkte in idag överhuvudtaget, annars hade jag legat kvar i sängen och haft det bra där.
Låter som en gammal klyscha men mina vänner är så sjukt bra och underbara. Ibland vill jag röva med er hem och låsa in er i mitt hus så jag får vara med er hur mycket jag vill. Ni är mina lyckopiller!
Sen åkte jag till min vän Nathalie, vi pratade om allt möjligt. Jag har saknat henne. Och om du läser detta älskling så kommer allt bli bra. It will all get better in time som sagt.
Åkte hem i solskenet och var ganska nöjd med allt. Trots att jag har en hel del att göra som i vanliga fall skulle tynga ner mig, struntade jag i det och lyssnade på massa glad musik på mobilen. Jag minns alltid speciella tillfällen när jag lyssnar på vissa låtar. Personer kan jag också komma och tänka på, trots att jag inte lagt en tanke åt dem på mycket länge. Det är låtar som har spelats när man gjort något speciellt eller varit med någon och samtidigt då lyssnat på låten. Som när jag tillexempel lyssnar på "giftig" tänker jag på alla förfester på mitt uterum i somras, eftersom vi var hos mig spelade jag sönder den ganska så rejält. Men det är ändå gött, att spela sönder låtar.
Väntar nu på mami som ska komma hem med pizza. Kanske ska ta och plugga en sväng med.
Allt gott
/Lisa P.
it will all get better in time.
Förra veckan var en toppenvecka, slutet på helgen var väl inte lika bra tyvärr.
Hur vet man vad som är rätt när allt bara känns fel? Allt känns verkligen så jävla fel nu så hälften hade varit nog. Jag vet varken ut eller in och inte heller vad jag ska ta mig till. Jag önskar verklligen jag inte kände efter så jävla mycket hela tiden, blir så trött på mig själv. Varför stannar man i något som gör en olycklig? Jag förstår inte hur fan jag är funtad. Usch vad förbannad jag är.
Får skriva mer sen om jag mot all förmodan råkar bli på bättre humör.
/ Lisa P.
Från en annan tid.
Ibland blir det svårt. Tänker jag efter för mycket blir det ännu svårare. Varför är det så här? Varför blir man aldrig nöjd? Och framförallt, varför sårar man den man älskar? Hur kan jag hata någon så innerligt och samtidigt älska den över allt annat. Jag försöker verligen, men jag är en sån jävla fegis. Fan vad jag hatar det. Usch, mycket känslor nu.
And now I try hard to make it, I just want to make you proud.
I'm never gonna be good enough for you,
I can't pretend that I'm all right,
and you can't change me.
Because we lost it all, nothing lasts forever.
I'm sorry, I can't be perfect.
Now it's just too late and we can't go back.
I'm sorry, I can't be perfect.
I try not to think, about the pain I feel inside.
Did you know you used to be my hero?
All the days you spent with me now seem so far away,
and it feels like you don't care anymore.
Nothing's gonna change the things that you said.
Nothing's gonna make this right again.
Please don't turn your back,
I can't believe it's hard just to talk to you,
but you don't understand.
Hatar när det känns så här.
Godnatt.
/ Lisa P.
Typiskt.
Annars är det som vanligt sjukt mycket att göra i skolan, så det är bara att plugga på.
/ Lisa P.
Tack världens bästa Josefin.
Idag är vill jag tacka min mycket goda vän Josie. http://josiejow.blogg.se/ Hon har fixat min blogg, ändrat designen alltså. Hon är ett geni vad det gäller datorer och allt som har med det att göra. Dessutom är hon den roligaste jag vet.
Visst blev den fin?
Jag skulle faktiskt skriva ett till inlägg och tacka dig baby, det passade inte in i det förra bara :)
Imorgon bär det av mot Hässleholm, ska på träningsläger i 4 dagar, så nästa inlägg här blir väl på söndag. Haha vad patetisk jag är, skriver som om jag hade flera 100 läsare. Det har jag inte. Men om det nu finns någon (förutom Josefin) som läser min blogg så vet ni iallafall anledningen till att det inte kommer något inlägg under helgen.
Det ska bli skönt att komma iväg, trots att jag borde vara hemma och plugga ihjäl mig. Det är ju dock inte så bra, att plugga ihjäl sig alltså. Ska bli skönt att få vara med mina två underbara vänner ett tag, Malin och Therese. Ska bli kul att vara med alla andra i laget också såklart.
På återseende.
/ Lisa P.
Joacim Mattias Hake.
Jag kunde inte gråta, men du gav mig tröst.
Du gav mig ögon, när jag inte kunde se.
Jag hade inga läppar, men du fick dem att le.
Jag kunde inte drömma, men i drömmen fanns du.
Jag hade inget hjärta, men det har jag nu.
Jag kunde inte älska förrän jag träffade dig.
Du såg det vackra inom mig.
Du visade mig stjärnhimlen och all dess glans.
Du visa mig vägen dit paradiset fanns.
Du gav mig ett liv och ett skäl till att leva.
Du gav mig allt som jag någonsin velat.
Jag vill att du ska veta, och hoppas att du vet,
att det är dig jag kommer älska i all evighet...
Lite smörigt jag veeeeet! Men den förklarar verkligen hur jag känner för min baby...
Nu har jag varit gullig för ett helt år.
/ Lisa P.
Godnatt och tack.
Jag och Becca satt kvar i skolan idag ett antal timmar och skrev svenskan, det gick bra. Det känns gött nu, tog dock ett tag. Vi slutade klockan tolv och halv sju var jag hemma. Ändå åkte jag bil hem. Haha, en kul grej i bilen hem med pappa, jag satt och gnällde över mitt liv (precis som jag gjort i bloggen) och berättade för pappa hur mycket jag hade att göra och hur dåligt jag mådde p.g.a migränen, och så kom jag ju på att jag var ju hungrig med så jag utbrast "pappaaa, min hjärna behöver fett! Vi köper pizza". Och så blev det också, fast bara till mig, mor&far ville äta något annat. Så när jag kommer in på Pinan pizzeria och ska hämta min lovely amore med vitlökssås brevid (har ganska nyligen bytt favvopizza då den förra jag alltid beställde var kebabspecial) så utbrister Pizza-snubben "Du tar alltid denna! Gillar du ingen annan?" Sen fick jag rabatt och grej med, han kunde ju lika väl korat mig till stammis och gett mig ett "köp 7 pizzor få den 8onde gratis-kort" medans han ändå höll på. Jag tänker i vilket fall som helst inte sluta äta pizza. Som sagt, min hjärna behöver fett.
Herregud vad jag banar iväg från skolarbete till pizzakund, men det gör nog inget tror jag.
Nu ska jag lägga mig och sova en mycket välförtjänt sömn.
Godnatt och okejdå jag kan väl vara lite tacksam även för denna dag.
/ Lisa P.
Ipren&cola.
Just nu känns allt piss. Jag har en miljard (lite krydd men nära på) inlämningar/prov i skolan, jag ska åka på träningsläger i fyra dagar, visserligen kommer det bli jätteroligt men jag känner att tiden kanske inte är den bästa. När fan ska jag ha tid att plugga liksom? Till råga på allt har jag har konstant migrän sen 3 dagar tillbaka och har ingen aning vad jag kan göra åt det. Mina migräntabletter (som faktiskt är receptbelagda och utskrivna av en läkare och kostar 75 kr styck) funkar inte ett piss! Inget jag gör hjälper. Trots att jag vaknar med bultande huvudvärk och mår illa varje morgon måste jag gå till skolan, jag måste. Kan inte missa mer nu.
Åh nu känns det som jag bara klagar och beter mig som att jag mår sämst i hela världen. Det gör jag inte, självklart. Jag har det mycket bra förutom de elände som beskrivs här ovan. Men för tillfället tycker jag jävligt synd om mig själv och allt jag vill göra är att dra täcket över huvudet och sova bort några veckor.
Jag menar, ska man verkligen behöva dricka 18 burkar cola om dagen för att ens klara av att vara i skolan? (vanligtvis brukar jag ligga på en 3-5 st) och framförallt, ska man verkligen behöva starta varje dag med en Ipren till frukost? (som inte ens hjälper)
så snälla, ge mig nått som tar mig någonstans nu.
/ Lisa P.
